Knäppte på TV:n lite småtrött efter att ha varit på banken imorse. Kanalen var tvåan och det var en sån där direktsänd debatt från Sveriges riksdag som det alltid brukar vara vid den här tiden (09.00-12.XX) och denna gång handlade det om koldioxid uppsläpp och vilka förändringar som behövs. Politikerna ställde frågor och forskare (Åsa Löfgren från Göteborgs universitet, Christian Anzar från Chalmers, Erland Källén från Stockholms universitet och Ing-Marie Odegren VD alingsåshus) gjorde sitt bästa för att besvara dessa frågor.

Mycket disskuterades. Bland annat vilka förändringar av CO2-utsläpp som behövs till vilka tider för att hejda den negativa utveckling av klimatet vi ser (-20% till 2020, -50% till 2050 och -100% (!!!) till 2100). Det var Erland Källen som presenterade dessa siffror och han pointerade att vi bara är i början av att sänka våra utsläpp. När vinått det första målet måste vi fortsätta att pressa nivåerna ytterligare så vi även kommer uppnå nästa mål. Detta tycker jag var rätt intressant eftersom att det inte är något som allt för ofta presenteras i media och bland politiken. Det känns som om att om vi bara kommer fram till det där målet till 2020 så har vi gjort vårat. Vi kommer vara klara då och allt kommer att vara frid och fröjd. Men så är alltså, rätt självklart egentligen, inte fallet.

Andra intressanta inlägg handlade bl a. om:
Vikten av energieffektivisering: Det finns tex. bilar som drar 50% mindre bensin än genomsnittsbilen och man kan bygga lågenergihus som i princip använder 0% energi (till uppvärning etc.)

Teknikutveckling: Det är viktigt att vi alltid strävar efter att förbättra och utveckla befintlig teknik samt utveckla ny.

Att stater måste satsa mer pengar på forskning: Astra Zeneca lägger MER pengar om året på forskning än vad världens länder gör TILLSAMMANS!

För- och nackdelar med utsläppsrätter: Det som vid en första blick lät så bra, blev vid ett första försök ack så dåligt. På tok för många utsläppsrätter delades ut gratis och gjorde således ingen nytta. Nästa gång bör auktionering användas i en högre grad och förhoppningsvis blir det bättre.

Vilken etanolframställningsmetod som är bäst: Framställning via sockerrör, enligt Christian Anzar, är bäst. Att dess låga pris skulle bero på brasilianarnas slavlöner stämde inte enligt forskningsunderlag han tagit del av.

Solenergins potential: Bland annat som drivmedel för plug-in-hybridbilar.

Vad vi ska göra för att få andra länder (tex. Kina och Indien) att förstå exakt hur viktigt det är att minska sina utsläpp: Sanningen och säga så kan vi inte räkna med att dom ska gå med på ändringar bara för att vi säger så. Det skulle inte vi gjort vid den tiden vi själva var i deras situation. Det som snarare avgör om ett land är villigt att gå med på bestämmelser (tex. Kyoto-protokollet) är ifall dom själva drabbats (tex Kathrina och USA), hur mycket forskning som sker i landet och om det finns miljörörelser där. Att komma med tomma hot eller ekonomiska "morötter" fungerar inte lika bra.

Jag tycker det var en väldigt intressant och aktuell debatt och jag blev väldigt taggad att ta tag i projektarbetet, men också att leva mer klimatsmart! Jag fick också mer hopp om att vi kommer kunna stoppa klimatförändringen!



Som avslutning måste jag dock gå ifrån ämnet (klimatförändringarna) lite grand och ställa en fråga till SVT. VAD TÄNKER NI MED EGENTLIGEN? Varför visas viktiga politiska debatter på TV vid tider då nästintill INGEN tittar (pga. jobb, skola mm.)? Public service, my ass! ><

En fråga till har jag också. Då till Thomasgymnasiet. Vid denna debatt fanns det flera elever från S:t Eskils gymnasium som alltså fått åkt dit på skoltid. VAD gör vår skola för att vi ska bli mer klimatsmarta? Inte mycket..

Sådär! Nu känns det bättre. ^^'